Bebisarna växer...

Idag plockades det sista av storlek 68 bort ur bebisarnas lådor. Även en del 74:or rensades ur för att ge plats gå nästa storlek. Det är med blandade känslor jag gör det. Det innebär att bebisarna växer och snart är de inte bebisar längre. Det är lite sorgligt. Samtidigt känns det skönt att veta att de blir större. 

Fyra kassar blev det. Tre ska skänkas vidare. En kasse innehåller några plagg som sparas (för sentimentala skäl).

Samtidigt plockades ett par finskor fram. Eller som vi säger här hemma - kyrkskor. Hannah som bara vill hålla i händerna och gå hela tiden behöver ett par i kyrkan. Frågan är om de passar...tror dessvärre att de är lite för stora än...

Lyx är att få gå igenom skogen....

...tillsammans med mamma.

På onsdagar är mummi (barnens mormor) här och hälsar på och hjälper till med tvillingarna. Jag passar på att åka ut och handla mat och sköta andra ärenden utan barn medan de stora är på skolan och förskolan. 

På onsdagar kan jag även hämta de stora helt utan mindre barn och kan lämna vagnen hemma. 

Jag hämtar Emma först och sedan Matilda. På väg hem från skolan finns det ett mindre skogsparti. Emma tycker om att gå i skogen och frågar ofta om vi hinner med det. För det mesta får hon gå där själv. Förutom på onsdagar. För utan vagn och bebisar i släptåg så följer jag gärna med på en liten skogspromenad på tu man hand med Emma. 

Stabilt

Äntligen händer det grejer! Hon står stabilt med stöd och går utefter möbler. Och hon är så nöjd!

Plommon i alla dess former!

Lillskruttan har haft det lite knöligt med magen en tid nu. Hon blir ofta hård och det blir jobbigt för henne att sköta magen. För att få bukt på problemet har vi testat det mesta. Övermogna päron, kiwi, aprikoser, grädde, ordentligt med vätska, massage, plommonpure mm. Det har fungerat sådär. Ibland har hon varit ok i 1 - 2 dagar och sedan har det varit samma visa igen. Det som till slut blev räddningen är detta: 

Plommonjuice i kombination med plommonpure! Nu fungerar magen toppenbra!

Just plommonjuicen har inte varit så lätt att hitta, i alla fall inte till en så här liten. Så jag gör min egen! 

Plommonjuice

Jag kokar upp drygt 2 liter vatten tillsammans med 500 gram plommon. Sedan låter jag det stå och puttra någon minut varefter det får svalna en stund. När det väl svalnat kör jag det till en väldigt lös puré med hjälp av en stavmixer. Jag silar sedan purén genom en finmaskig sil. Det här momentet tar lite tid så ha inte bråttom och ta lite i taget. Juicen häller jag sedan över i en glasburk och förvarar i kylen. Det som skrapas ur silen använder jag som puré. Är det mycket så fryser jag in, annars får det stå i kylen. När juicen väl ska drickas blandar jag 2/3 juice med 1/3 vatten i en flaska och ger till lillan som gladeligen dricker upp allt!

Hållbarheten är inte särskilt lång - lilltjejen brukar dricka upp en sån här sats på 4 - 5 dagar.

Men vi har råd med världens mest välutbildade hemmamammor!

"EU-minister Birgitta Ohlsson menar att Europa inte har råd att ha världens mest välutbildade hemmafruar" står det i Expressen. Läs hela artikeln här.

Men vi har råd med världens mest välutbildade hemmamammor tycker jag! Eller hemmapappor om ni väljer det. Det finns inget större och viktigare arbete än att ta hand om sina barn. Att vårda, vägleda och ge den omsorg som de behöver. Jag skulle vilja säga att Sverige, Europa och resten av världen inte har råd med att inte ha världens mest välutbildade hemmamammor och hemmapappor.

Det jobb jag gör hemma är mer krävande än något annat jobb jag någonsin gjort. Det kräver att jag är administratör, planerare, chaufför, chef, medlare, psykolog, sjuksyster, lekledare, lärare, kock, dietist, idrottare, ekonom, allvetare mm. Ja listan kan göras oändligt lång och jag har säkerligen glömt flera. Samtidigt ska jag klara av att vara överallt hela tiden och svara på alla fyra barns behov samtidigt på olika platser på olika sätt. Jag har jour 24 timmar om dygnet. Detta jobb kommer dessutom inte med någon handbok och utbildningen är nästintill obefintlig förutom några få träffar på MVC som mest handlar om den kommande förlossningen, spädbarnstiden och amning.

Hur man hanterar när ens barn vaknar av nattskräck natt efter natt efter natt får man lista ut själv. Eller hur man ska bemöta sina barns funderingar på livet, döden och livet efter detta är upp till en själv. Vad man gör med trilskande barn samtidigt som man hanterar tvillingar på 6 månader är en helt annan historia. Ja, även här kan listan göras lång på vilka situationer man möter. Jag får själv pröva mig fram, leta information, fundera och känna efter för att komma fram till vad som är rätt och bäst för mina barn här och nu. Tyckare och tänkare finns det många av, men ingen har alla svar. Alla barn är olika och det är föräldrarna som känner dem bäst och kan möta behoven hos dem på bästa sätt.

 

Ingen kan älska ditt barn som du!

Vi vet inte hur bra vi har det...

Hannah tycker inte om att sitta i vagnen. Hon vill helst bli buren. I söndags efter mötena i kyrka puttade jag fram vagnen till foajén. Båda bebisarna satt i vagnen och Hannah var märkbart missnöjd. Jag tog ur henne ur vagnen, satte mig på soffan och började klä på henne ytterkläderna. En man som satt bredvid mig tittade på henne, vände sig till mig och sa;

"Hon vet inte hur bra hon har det."

Nej, så kan det vara, tänkte jag och utbytte några vänliga fraser med mannen.

Fast frågan är ju; vet någon av oss hur bra vi har det? 

Pysseldag blev pulkadag

Emma ville vara ledig idag så vi bestämde oss för att ha en mysig dag tillsammans och plocka fram pyssel. Först skulle jag bara få Hannah och Gabriel att sova. Efter att ha lagt dem för att vila på förmiddagen åt jag mellanmål tillsammans med de stora tjejerna. Precis när vi dukat av bordet och tänkt plocka fram pyssel vaknar Hannah hysteriskt gråtande efter endast 30 minuters sovande. Med en känsla av att husfriden är över för dagen går jag upp för att försöka få henne att somna om. Ett försök som misslyckas och till de stora tjejernas besvikelse kommer jag ner med en grinig Hannah. 

Vi tar fram ett spel istället och tänker att det säkert går att spela en stund. Hannah är inte alls med på noterna utan vill bli buren hela tiden. 

Ja, vad gör man då? Jo man klär på alla och går ut och åker pulka istället! 

Jag efterlyser en smidigare vardag!

Det märks att jullovet är slut och vi återigen är tillbaka till vardagens rutiner. Eller jag vet inte om jag vill kalla det rutiner. Denna vecka har hittills kantats av en hel del mindre rutinmässiga beslut och påhitt. Inte för att det är något fel i det.

Sedan Hannah och Gabriel gjorde entré i våra liv så har livet varit allt annat än rutin. Hittills har jag tänkt att jag ska ta dagarna som de kommer och göra det jag måste när det behövs och så. Och göra sånt vi vill när lusten finns där. Det låter bra och avslappnat eller hur? Enda problemet med den filosofin är att jag är världssämst på att ta dagarna som de kommer. Hittills denna vecka har detta resulterat i en del stress och frustration.

Låt mig förklara! Hannah och Gabriel ogillar att klä på sig ytterkläder (och jag är inte jätteförtjust i att klä på två tjutande, rörliga 11-månaders bebisar). Så hela processen i att komma iväg ut är en plåga. Jag är blöt av svett och bebisarna är blöta av tårar och högröda i ansiktet innan någon av oss ens kommit utanför dörren. Hannah ogillar dessutom skarpt att sitta i vagnen samt sitta fastspänd i bilen. Så dessa moment är inte heller särskilt roliga. Både Hannah och Gabriel behöver sova ca två timmar någon gång mellan 9 och 12. Och sova gör de bäst i sina egna spjälsängar.

   Till historien hör att vi i huset har en skoltjej i 6-årsåldern som vill bli både hämtad och lämnad (och personligen känns det bäst så än så länge). Lämning sker till kl 8.30 och hämtning till kl 13. Så redan där är det två gånger jag ska ut ur huset och bebisar ska få på sig kläder.

   På något konstigt vis har jag denna vecka lyckats med konststycket att behöva klä mina bebisar många fler gånger per dag än de två jag absolut måste. Dessutom har jag lyckats pricka in ärenden på deras bästa förmiddagssovtid. Orutinerat? Ja, jag vet!

Kanske är det så att jag behöver lite tid att komma in i vardagen igen efter lovet, eller så är det så att jag inte riktigt greppar hur man får allt att fungera med fyra barn med olika viljor och behov. Hur det än är så har jag o veckan tänkt att jag behöver få till en smidigare vardag med färre frustrationsmoment. Jag har en del tankar och idéer på hur detta ska gå till. Men jag blir ju självklart nyfiken och undrar vad du gör i vardagen som gör livet lite enklare...

Tulpanens dag!

Idag är det tulpanens dag och en utmärkt dag att väcka liv i denna sovande blogg.

Tulpaner är blommor jag de senaste åren lärt mig uppskatta. Det är på något sätt så hoppingivande med tulpaner. Fantastiskt fina färger! De påminner mig om att vi går mot ljusare tider. Dagarna blir längre och nätterna kortare. Och om inte alltför många månader är det vår igen. Hoppas ni unnar er en fin bukett idag.