Jag är helt klart en rutinmänniska. Det ger mig en känsla av kontroll. Och framförallt ger det struktur och ordning i vardagens alla måsten och göromål. Dessutom förenklar rutiner livet med barn.
Våra äldsta tjejer lägger sig oftast runt sju på kvällen. Kvällsrutinerna är väl inarbetade. Kvällsmat, borsta tänder, pyjamas etc. Varje kväll samma sak sen de var ca 6 månader gamla. Och det funkar.
Men med spädbarn blir livet allt annat än rutiner. Med spädbarn följer man deras rytm och behov på ett helt annat sätt. Jag tycker att det är så fruktansvärt svårt . Helt plötsligt har jag ingen kontroll längre. Mitt i matlagning, memoryspel med stora tjejerna eller deras hårklippning för den delen kan de två små pocka på min uppmärksamhet. Då är det i stort sett bara att släppa allt jag håller på med och se till deras behov.
Just nu är det bara att gilla läget, men jag har redan börjat fundera på hur vi ska få till vettiga rutiner för dessa små så småningom - även om det dröjer en tid. För hur det än förhåller sig så är det förhoppningen om att i sinom tid kunna återgå till en normal vardag som gör att jag orkar igenom alla nattliga matningar, dagar med barn som har kinkiga magar, bebiskräk och annat mindre smickrande.
Missförstå mig rätt nu. Jag älskat mina barn och jag njuter av att få mysa och gosa med dem, men jag skulle ljuga om jag sa att jag klarar mig på 4 timmar osammanhängande sömn per natt någon längre tid. Så ja, jag ser fram emot när vardagen har lite mer rutiner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar